donja.

idag har jag varit i hbg och hälsat på världens finaste ponnyhäst. det var... påfrestande. fyfan vad jag saknar henne. det var verkligen fruktansvärt. som att kastas tillbaks till ruta ett. men hon har det bra iallafall, det är det viktigaste. nä nu blev det sådär jobbigt igen...

kan man älska tills det gör för ont?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback