Sinners In The Sun.

då vart man hemma efter en liten "spontanresa" till venedig (oh yeeees, låter snobbigt. man behöver ju inte nämna att våra stackars väggar är alldeles bubbliga av fuktskador och att mamma skadeglatt pekar och skrattar när hon ser fuktskador i kyrkor/på museum osv. men vi ska faktiskt renovera snart!). det avr faktiskt mycket mysigare än förväntat. har nog saknat det lite trots allt! så nu har man ätit gott, blivit blöt om fötterna (ja, det är äldigt högt vatten där nu, ända upp på trottoarerna) och andats fukt fukt och mer fukt! det är ju underbart.
har shoppat lite och köpt en vespaväska, en parfym (lancôme, miracle forever) och strumpbyxor!

kom hem runt två och var på stallet vid halv fem, har faktiskt saknat odjuret. han verkade ganska likgiltig, men fan, sen när var han ett tacksamt djur liksom? det gick hursomhaver bra att rida, heja mig.
men det är så svinigt jävla kallt. det är fruktansvärt. olidligt. förjävligt helt enkelt. inte okej!!!

jag har tänkt lite, och läst en bok om en kvinna som blev helt besatt av att få en dotter. måste man älska sina barn lika mycket? det gör man kanske. eller? det återstår väl att se.

jag har bestämt mig för att inte vältra mig i självömkan. jag måste fan ta tag i mig själv. men det vet vi ju att jag inte kommer göra!

tack idis för att du finns nu<3