Sinners In The Sun.

nu har vi alltså varit på kliniken med donja, vi vet inte vad knölen är men jag får rida! hon verkar komma ihåg det mesta, känns tryggt. Kurtan utvecklas snabbt och säkert, han är duktig.

snart är det valborg, känns ju, hrm, spännande. helsing kommer kanske, funderar på hur jag ska presentera idén för mina föräldrar, det känns bara livsfarligt.

jag skäms för att säga det: det finns faktiskt inte så mycket mer att skriva. inte något jag vill skriva här iallafall, fan vad deprimerande.

Dream On, Where it comes and where it goes